Senast uppdaterad 27 september 2026
Karensavdrag för timanställda – så räknas snittveckan 2026
Jobbar du på timmar är karensavdraget fortfarande 20 procent av en genomsnittlig sjuklönevecka – men vad som är en genomsnittlig vecka avgörs av dina snittimmar, inte av passet du råkar missa. Här är reglerna, med genomräknade exempel för timlön och missade pass.
Genomsnittsveckan styr – inte passet du missar
För timanställda beräknar arbetsgivaren först hur många timmar du arbetar en genomsnittlig vecka – utifrån schema, avtalad arbetstid eller ett snitt av de senaste arbetade veckorna. Sjuklönen för snittveckan är 80 procent av timlönen gånger snittimmarna, och karensavdraget är 20 procent av den summan. Det spelar alltså ingen roll om du blir sjuk en dag med ett långt eller kort pass – avdraget blir detsamma.
Exempel: oregelbundet schema, 220 kr i timmen
Verksamt, myndigheternas gemensamma webbplats för företagare, räknar så här: en anställd har 220 kr i timlön och ett schema med 14 timmar på måndagen, 5 på tisdagen, 5 på onsdagen och 6 på fredagen – i snitt 30 timmar i veckan. Sjuklönen per timme är 80 procent av 220 = 176 kr, sjuklönen för en genomsnittlig vecka 30 × 176 = 5 280 kr, och karensavdraget 20 procent av det, 1 056 kr. Blir hen sjuk på måndagens långa pass får hen 14 × 176 = 2 464 kr i sjuklön minus 1 056 kr, alltså 1 408 kr. Blir hen i stället sjuk på ett 5-timmarspass räcker sjuklönen på 880 kr inte till hela avdraget – då dras 880 kr, och resten dras från nästa sjukdag i samma sjukperiod eller om hen blir sjuk igen inom fem kalenderdagar. Så var det inte med den gamla karensdagen, som tog hela det första passet.
Missat pass – vad får du ut? Räkneexempel
Anta 145 kr i timlön och i genomsnitt 20 timmar per vecka. Snittveckans sjuklön är 20 × 116 kr (80 % av 145) = 2 320 kr och karensavdraget 464 kr. Missar du ett inbokat pass på 6 timmar är sjuklönen för passet 6 × 116 = 696 kr; efter karensavdraget får du ut 232 kr, mot 870 kr i full lön – en förlust på 638 kr. Är sjuklönen för perioden mindre än hela karensavdraget dras bara det som finns; resten dras om du återinsjuknar inom fem kalenderdagar.
Behovsanställd utan inbokade pass
Sjuklön förutsätter att du går miste om arbetstid. Har du en ren behovsanställning och inga pass inbokade under sjukperioden finns ingen förlorad arbetsförtjänst – då betalar arbetsgivaren normalt ingen sjuklön. I stället kan du ansöka om sjukpenning direkt hos Försäkringskassan; karensen motsvarar då 20 procent av den sjukpenning du beräknas få en genomsnittlig kalendervecka. Sjukanmäl dig till Försäkringskassan redan första sjukdagen, annars riskerar du att förlora ersättningsdagar.
Vanliga frågor
Mina timmar varierar kraftigt – vad räknas som min genomsnittsvecka?
Lagen anger ingen exakt mätperiod, så arbetsgivaren gör en bedömning av vad du beräknas arbeta en genomsnittlig vecka – ofta ett snitt av de senaste veckorna eller den arbetstid ni avtalat om. Kolla lönespecifikationen och fråga om du inte känner igen siffran; många kollektivavtal preciserar beräkningen.
Får jag sjuklön för pass som inte var inbokade?
Nej. Sjuklön ersätter bara arbetstid du faktiskt gått miste om. Utan inbokade pass under sjukperioden blir det ingen sjuklön – då är det sjukpenning från Försäkringskassan som gäller.
Jag har många korta sjukperioder – finns det något skydd?
Ja, det allmänna högriskskyddet: har du fått karensavdrag vid tio tillfällen under de senaste tolv månaderna görs inga fler avdrag. Har du en sjukdom som gör att du riskerar att vara sjuk ofta – fler än tio gånger per år – kan du dessutom ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan och slippa karensavdraget helt.