Så räknas karensavdraget ut – formel och exempel 2026

Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig arbetsvecka – inte en hel dags lön, även om det för många i praktiken blir just det. Här är formeln steg för steg, med räkneexempel för heltid och deltid. Kalkylatorn på startsidan gör hela uträkningen åt dig.

Senast uppdaterad 19 juli 2026

Formeln: 20 procent av en genomsnittlig sjuklönevecka

Sedan den 1 januari 2019 gäller karensavdraget, som ersatte den gamla karensdagen. Sjuklönen är 80 procent av den lön och de förmåner du går miste om när du är sjuk, och karensavdraget är enligt lagen om sjuklön 20 procent av den sjuklön du beräknas få under en genomsnittlig vecka. Uträkningen sker i tre steg:

  • Veckolön = månadslön × 12 ÷ 52 (eller timlön × timmar per vecka)
  • Sjuklön per vecka = 80 % av veckolönen
  • Karensavdrag = 20 % av sjuklönen per vecka

Räkneexempel: månadslön 32 000 kr, heltid

Sara tjänar 32 000 kr i månaden och jobbar måndag till fredag. Hennes veckolön är 32 000 × 12 ÷ 52 = 7 385 kr, sjuklönen för en genomsnittlig vecka blir 80 % av det = 5 908 kr, och karensavdraget 20 % av sjuklönen = 1 182 kr. Sjuklönen per arbetsdag är 5 908 ÷ 5 = 1 182 kr – för den som jobbar femdagarsvecka är karensavdraget alltså exakt en dags sjuklön. Är Sara sjuk en enda dag får hon 1 182 − 1 182 = 0 kr och förlorar hela dagslönen på 1 477 kr. Är hon sjuk tre dagar får hon 3 × 1 182 − 1 182 = 2 363 kr i stället för 4 431 kr i full lön – en förlust på 2 068 kr.

Deltid ger lägre karensavdrag

Eftersom avdraget räknas på din genomsnittliga vecka blir det automatiskt mindre om du jobbar mindre. Den som jobbar 60 procent, tre dagar i veckan med 19 200 kr i månadslön, har en veckolön på 4 431 kr, en sjuklönevecka på 3 545 kr och ett karensavdrag på 709 kr. Det var en av huvudpoängerna med reformen 2019: den gamla karensdagen slog hårt mot den som råkade bli sjuk en dag med ett långt pass, medan avdraget nu är proportionellt mot hur mycket du arbetar i snitt – oavsett vilken dag du blir sjuk.

Avdraget kan aldrig bli större än sjuklönen

Går du hem sjuk mitt på dagen, eller är sjuk en enda kort dag, kan sjuklönen för perioden vara mindre än ett helt karensavdrag. Då dras bara så mycket som det finns sjuklön att dra ifrån – karensavdraget kan aldrig göra att du får minus på lönen. Blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod, och då dras den återstående delen av karensavdraget i stället. Läs mer i guiden om återinsjuknanderegeln.

Karensavdraget i valrörelsen 2026

Karensavdraget är en valfråga i riksdagsvalet i september 2026: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill slopa avdraget, och ett sådant förslag röstades ned i riksdagen i november 2025. Den här sajten beskriver reglerna som faktiskt gäller – ändras de uppdaterar vi sidorna.

Vanliga frågor

Är karensavdraget samma sak som en dag utan lön?
Nästan, för den som jobbar heltid måndag–fredag: 20 % av en sjuklönevecka råkar då vara exakt en dags sjuklön. Men formellt är avdraget 20 % av din genomsnittliga sjuklönevecka, vilket gör det rättvist även för deltid, skiftarbete och oregelbundna scheman.
Görs karensavdrag varje gång jag är sjuk?
Ett helt karensavdrag görs per sjukperiod. Men det finns skydd: blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma period (inget nytt avdrag), och har du fått tio karensavdrag under de senaste tolv månaderna slipper du fler tack vare det allmänna högriskskyddet.
Kan arbetsgivaren dra mer än ett karensavdrag för samma sjukperiod?
Nej. Lagen tillåter högst ett helt karensavdrag per sjukperiod, och avdraget får aldrig vara större än den sjuklön du tjänat in under perioden.