Senast uppdaterad 27 september 2026
Räkna ut sjuklön – kalkylator för arbetsgivare 2026
Vad kostar en sjuk medarbetare? Kalkylatorn räknar ut sjuklönen för en sjukperiod – 80 procent av lönen dag 1–14, minus karensavdraget – och lägger på arbetsgivaravgifterna, så att du ser hela sjuklönekostnaden i kronor.
3 106 kronor
kr – sjuklönekostnad för sjukperioden
3 sjukdagar · 2 363 kr sjuklön + 742 kr arbetsgivaravgift · 1 035 kr per sjukdag
Samma tid som arbetad tid hade kostat 5 823 kr (full lön 4 431 kr plus avgifter), alltså 2 717 kr mer – men då hade arbetet blivit gjort.
Lagens sjuklön (80 %) dag 1–14 och Skatteverkets arbetsgivaravgifter 2026. Så räknar vi
Sjuklönen
Så räknade vi
| Post | Kronor |
|---|---|
| Veckolön (månadslön × 12 ÷ 52) | 7 385 kr |
| Sjuklön en genomsnittlig vecka (80 %) | 5 908 kr |
| Förlorad lön under perioden | 4 431 kr |
| Sjuklön före karensavdrag (80 %) | 3 545 kr |
| Karensavdrag (20 % av veckans sjuklön) | −1 182 kr |
| Sjuklön att betala ut | 2 363 kr |
| Arbetsgivaravgift (31,42 %) | +742 kr |
| Sjuklönekostnad | 3 106 kr |
Per år
En sådan sjukperiod om året kostar 3 106 kr. Ändra antalet perioder för att räkna på fler sjuktillfällen. Efter 10 karensavdrag på tolv månader görs inga fler (allmänt högriskskydd), och då kostar samma period 4 658 kr.
Lagens sjuklön (80 %) dag 1–14 och Skatteverkets arbetsgivaravgifter 2026. Kollektivavtal kan ge högre sjuklön, och avtalsförsäkringar tillkommer. Månadslön räknas med lika långa arbetsdagar. Räknar du som anställd? Kalkylatorn på startsidan visar vad sjukdagen kostar dig.
Under kalkylatorn går vi igenom formeln steg för steg, arbetsgivaravgifterna 2026, vad som händer från dag 15 och när Försäkringskassan ersätter sjuklönen.
Så räknar du ut sjuklönen – formeln steg för steg
Sjuklönen regleras i lagen om sjuklön. Under sjuklöneperioden – den första sjukdagen och de tretton följande kalenderdagarna – betalar arbetsgivaren sjuklön med 80 procent av den lön och de förmåner medarbetaren går miste om. Från sjuklönen görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den sjuklön medarbetaren skulle få under en genomsnittlig vecka. Avdraget görs en gång per sjukperiod och kan aldrig bli större än periodens sjuklön. Räkningen i fyra steg:
- Veckolön = månadslön × 12 ÷ 52, eller timlön × genomsnittliga timmar per vecka
- Sjuklön = 80 % av den lön medarbetaren går miste om – för en timanställd 80 % av timlönen × de missade timmarna
- Karensavdrag = 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig vecka, högst periodens sjuklön
- Sjuklönekostnad = sjuklönen som betalas ut + arbetsgivaravgifter på beloppet
Kalkylatorn mot Verksamts räkneexempel
Verksamt, myndigheternas gemensamma webbplats för företagare, visar hur karensavdraget räknas i tre exempel. Vi har räknat igenom alla tre i kalkylatorn och den ger samma belopp. Exemplet med oregelbundet schema (14, 5, 5 och 6 timmar i veckan) visar också varför passet inte spelar roll för avdraget: är medarbetaren sjuk på måndagens 14-timmarspass blir sjuklönen 14 × 176 = 2 464 kr, minus 1 056 kr i karensavdrag, alltså 1 408 kr att betala ut – samma avdrag som om hen hade varit sjuk på ett 5-timmarspass.
| Exempel | Veckosjuklön | Karensavdrag |
|---|---|---|
| Heltid, 220 kr/tim, 40 tim/vecka | 7 040 kr | 1 408 kr |
| Deltid, 250 kr/tim, 32 tim/vecka | 6 400 kr | 1 280 kr |
| Oregelbundet schema, 220 kr/tim, snitt 30 tim/vecka | 5 280 kr | 1 056 kr |
Räkneexempel: 32 000 kr i månadslön, tre sjukdagar
En medarbetare med 32 000 kr i månadslön och femdagarsvecka har en veckolön på 7 385 kr. Sjuklönen för en genomsnittlig vecka är 80 procent av det, 5 908 kr, och karensavdraget 20 procent av sjuklönen, 1 182 kr. Sjuklönen per arbetsdag är 5 908 ÷ 5 = 1 182 kr. Är medarbetaren sjuk tre dagar blir sjuklönen 3 545 kr, minus karensavdraget 1 182 kr, alltså 2 363 kr att betala ut. Med full arbetsgivaravgift på 31,42 procent (742 kr) blir sjuklönekostnaden 3 106 kr – cirka 1 035 kr per sjukdag. Hade samma tre dagar varit arbetade hade lönekostnaden varit 5 823 kr. En enda sjukdag kostar inget i sjuklön för den som jobbar fem lika långa dagar i veckan: avdraget är då exakt en dags sjuklön. Jobbar medarbetaren färre dagar är avdraget mindre än en dags sjuklön – med tre dagar i veckan och 19 200 kr i månaden blir avdraget 709 kr, och en sjukdag kostar arbetsgivaren 621 kr inklusive avgifter. Räknar du på ett helt år gäller det allmänna högriskskyddet: efter tio karensavdrag på tolv månader görs inga fler. Har medarbetaren tolv sjukperioder på tre dagar under ett år kostar de tio första 3 106 kr styck och de två sista 4 658 kr styck, eftersom hela sjuklönen då betalas ut – totalt cirka 40 370 kr, inte 12 × 3 106 kr. Kalkylatorn räknar så under Per år.
Arbetsgivaravgifter på sjuklönen – 31,42 procent 2026
Enligt socialavgiftslagen är löner och annat som betalas ut på grund av ett anställningsavtal avgiftspliktiga, så arbetsgivaravgifter betalas på sjuklönen som på vanlig lön. Full avgift är 31,42 procent 2026 för medarbetare födda 1959 eller senare (allmän löneavgift 12,62, ålderspensionsavgift 10,21, sjukförsäkringsavgift 3,55, arbetsmarknadsavgift 2,64, föräldraförsäkringsavgift 2,00, efterlevandepensionsavgift 0,30 och arbetsskadeavgift 0,10 procent). För den som vid årets ingång fyllt 67 år betalas från 2026 bara ålderspensionsavgiften, 10,21 procent, och för den som är född 1937 eller tidigare inga avgifter alls. För anställda födda 2003–2007 är avgiften tillfälligt 20,81 procent på ersättning upp till 25 000 kr i månaden som betalas ut 1 april 2026–30 september 2027; på det som överstiger 25 000 kr gäller full avgift. Kalkylatorn låter dig välja nivå.
Från dag 15 betalar Försäkringskassan – men glöm inte anmälan
När sjuklöneperiodens 14 kalenderdagar är slut upphör arbetsgivarens lagstadgade sjuklön. Är medarbetaren fortfarande sjuk ska du anmäla sjukfallet till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut – en arbetsgivare som inte gör det döms till böter enligt lagen om sjuklön. Medarbetaren ansöker själv om sjukpenning, som på normalnivån är 80 procent av 0,97 × den sjukpenninggrundande inkomsten, alltså 77,6 procent, upp till taket. Har ni kollektivavtal kan arbetsgivaren ha fler åtaganden: i tjänstemannaavtalen på Unionens område betalar arbetsgivaren 10 procent av lönen dag 15–90. Kalkylatorn räknar på lagens miniminivå. Från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan ska medarbetaren styrka sjukdomen med läkarintyg, i praktiken från dag 8.
När Försäkringskassan ersätter sjuklönen – särskilt högriskskydd
Fram till halvårsskiftet 2024 kunde arbetsgivare få ersättning för höga sjuklönekostnader. Den ersättningen upphävdes genom lag (2024:400) och gäller bara sjuklön som redovisades i arbetsgivardeklarationer till och med juni 2024. Någon ny generell ersättning finns inte 2026. Det som finns kvar är det särskilda högriskskyddet: en medarbetare som på grund av sjukdom riskerar att vara sjuk ofta (fler än tio gånger per år) eller länge (fler än 28 dagar i följd) kan ansöka hos Försäkringskassan. När beslutet gäller kan du som arbetsgivare få ersättning för hela sjuklönekostnaden, och för den som är sjuk ofta görs inget karensavdrag. Du ansöker skriftligt, och ersättning lämnas inte för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden.
Semester och kostnader som kalkylatorn inte räknar med
Sjukfrånvaro är semesterlönegrundande i upp till 180 dagar per intjänandeår enligt semesterlagen, så medarbetaren tjänar in semester som vanligt under en kort sjukperiod – precis som om hen hade arbetat. Till sjuklönen kommer kostnader som lagen inte räknar på: vikarie eller övertid för kollegor, arbete som blir liggande och administration. Hur stora de är beror helt på verksamheten, så kalkylatorn visar bara den lagstadgade, direkta kostnaden och jämför den med vad samma tid kostar som arbetad tid.
Källor
Formler och belopp på sidan kommer från följande källor, kontrollerade 27 september 2026. Sidan är en beräkningshjälp, inte rådgivning – kontrollera alltid mot ert kollektivavtal och lönesystem.
- Lag (1991:1047) om sjuklön6–7 §§ sjuklön och karensavdrag, 12 § anmälan inom sju dagar, 13–16 §§ särskilt högriskskydd, 17 § upphävd 2024
- Skatteverket: Arbetsgivaravgiftersatser 2026: 31,42 %, 20,81 % för födda 2003–2007, 10,21 % från 67 år
- Socialavgiftslag (2000:980)2 kap. 10 § – vad som är avgiftspliktig ersättning
- Verksamt: Räkna ut karensavdragde tre räkneexemplen i tabellen ovan
- Försäkringskassan: Sjuklön (arbetsgivare)80 % de första 14 kalenderdagarna, sjukanmälan när medarbetaren är sjuk längre
- Försäkringskassan: Sjuk ofta eller länge – särskilt högriskskyddfler än tio gånger per år eller fler än 28 dagar i följd, ansök inom 12 månader
- Regeringen: Ersättningen för höga sjuklönekostnader upphävsi kraft 1 juli 2024
- Semesterlag (1977:480)17 § – sjukfrånvaro semesterlönegrundande upp till 180 dagar
- Unionen: Sjuklön och sjukpensionkollektivavtalets sjuklön dag 15–90
Vanliga frågor
Betalar arbetsgivaren arbetsgivaravgifter på sjuklön?
Ja. Sjuklön är ersättning för arbete enligt socialavgiftslagen och beläggs med arbetsgivaravgifter precis som vanlig lön – 31,42 procent 2026 för de flesta anställda, 10,21 procent för den som vid årets ingång fyllt 67 år och 20,81 procent på lön upp till 25 000 kr i månaden för anställda födda 2003–2007 under den tillfälliga nedsättningen 1 april 2026–30 september 2027.
Vad kostar en enda sjukdag arbetsgivaren?
För en medarbetare med fem lika långa arbetsdagar i veckan: 0 kr i sjuklön. Karensavdraget är 20 procent av en genomsnittlig veckosjuklön, vilket då är exakt en dags sjuklön. Med färre arbetsdagar i veckan är avdraget mindre än en dags sjuklön, och då kostar även första dagen något. Från dag två betalar arbetsgivaren 80 procent av lönen plus avgifter för varje missad arbetsdag.
Kan vi få ersättning för sjuklönekostnader från Försäkringskassan?
Inte för vanliga sjukfall. Ersättningen för höga sjuklönekostnader upphävdes den 1 juli 2024 (lag 2024:400). Undantaget är medarbetare som beviljats särskilt högriskskydd: då kan arbetsgivaren ansöka hos Försäkringskassan om ersättning för sjuklönekostnaden, som längst tolv månader bakåt. För den som är sjuk ofta görs dessutom inget karensavdrag.
Hur räknar vi sjuklön för en timanställd?
Utgå från en genomsnittlig vecka: 80 procent av timlönen × snittimmarna per vecka är veckans sjuklön, och 20 procent av den är karensavdraget. Sjuklön betalas sedan för de inbokade timmar medarbetaren faktiskt missar. Verksamts exempel: 220 kr i timlön och i snitt 30 timmar i veckan ger 5 280 kr i veckosjuklön och 1 056 kr i karensavdrag. Välj Timlön i kalkylatorn och fyll i de missade timmarna.
Måste vi betala sjuklön efter dag 14?
Inte enligt lagen – från dag 15 ansöker medarbetaren om sjukpenning hos Försäkringskassan. Ni ska dock anmäla sjukfallet till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Kollektivavtal kan ge fler åtaganden; i tjänstemannaavtalen på Unionens område betalar arbetsgivaren till exempel 10 procent av lönen dag 15–90.
Tjänar medarbetaren in semester när hen är sjuk?
Ja. Sjukfrånvaro är semesterlönegrundande upp till 180 dagar per intjänandeår enligt semesterlagen, även dagar då medarbetaren inte skulle ha arbetat räknas in. Först när någon varit frånvarande ett helt intjänandeår utan längre avbrott än fjorton dagar upphör frånvaron att vara semesterlönegrundande.