Karensdagens historia – från 1993 till karensavdraget och valet 2026

1992: sjuklönen flyttar till arbetsgivaren

Lagen om sjuklön trädde i kraft den 1 januari 1992. Sedan dess är det arbetsgivaren, inte sjukförsäkringen, som betalar ersättningen under sjukperiodens första tid – sjuklöneperioden, som i dag är 14 kalenderdagar. Det är också därför karensavdraget i dag dras på lönebeskedet och inte hos Försäkringskassan för de flesta anställda.

1 april 1993: karensdagen införs

Hösten 1992 beslutade riksdagen, efter regeringens proposition 1992/93:31, att sjukersättningen skulle få en karensdag: ingen ersättning alls för första dagen i varje sjukfall. Reglerna började gälla den 1 april 1993. Samma proposition införde två skydd som finns kvar i dag: antalet karensdagar begränsades till tio under en tolvmånadersperiod, och en ny sjukperiod som börjar inom fem dagar efter den förra räknas som en fortsättning på den – återinsjuknanderegeln.

1 januari 2019: karensdagen blir ett karensavdrag

Karensdagen tog hela lönen för det första sjukpasset, oavsett hur långt passet var. Den som arbetade långa pass fick därför en större självrisk, medan den som sjukanmälde sig sent på dagen kunde slippa ett helt dagsavdrag. Regeringen föreslog i proposition 2017/18:96 att karensdagen skulle ersättas av ett karensavdrag, för att få en mer rättvis självrisk som blir densamma oavsett när sjukfrånvaron inträffar. Sedan den 1 januari 2019 är avdraget 20 procent av den sjuklön den anställda beräknas få under en genomsnittlig vecka – för den som arbetar fem lika långa dagar precis en dags sjuklön, för den som arbetar oregelbundet ett jämnare avdrag än förr.

2020–2022: ersättning för karens under pandemin

För att sjuka inte skulle gå till jobbet betalade Försäkringskassan under coronapandemin ut en ersättning för karensavdraget. Den gällde från 11 mars 2020 till och med 30 september 2021 och på nytt från 8 december 2021 till och med 31 mars 2022. Anställda fick ett schablonbelopp: 700 kr för tid 11 mars–31 maj 2020, 804 kr från 1 juni 2020 och 810 kr från 1 januari 2021. Enligt Försäkringskassans egen analys fick drygt 2,2 miljoner personer ersättningen fram till september 2021, sammanlagt cirka 6,7 miljarder kronor. Ersättningen finns inte längre – i dag görs karensavdraget utan ersättning. Den som har särskilt högriskskydd för att hen är sjuk ofta slipper i stället avdraget helt.

1 juli 2024: arbetsgivarnas ersättning för höga sjuklönekostnader upphör

Arbetsgivare kunde tidigare få ersättning från staten när deras sjuklönekostnader var höga. Den ersättningen upphävdes genom lag (2024:400) från den 1 juli 2024. Kvar finns bara ersättningen för medarbetare med särskilt högriskskydd. Vad sjuklönen kostar arbetsgivaren i dag räknar kalkylatorn för arbetsgivare ut.

1. Räkna ut sjuklön – kalkylator för arbetsgivare

2025–2026: förslagen att slopa karensavdraget

Socialdemokraterna föreslog i sina budgetmotioner hösten 2025 att karensavdraget skulle avskaffas, och att 500 miljoner kronor skulle gå till ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag. Riksdagen antog i stället regeringens budget för sjukförsäkringen den 10 december 2025. Den 22 april 2026 röstade riksdagen om motioner från S, V och MP om att avskaffa karensavdraget: 165 röstade för utskottets förslag att avslå dem och 122 emot. S, V och MP röstade för att avskaffa avdraget; M, SD, C, KD och L röstade emot.

Efter valet 2026: läget den 27 september

Riksdagsvalet hölls den 13 september 2026 och Valmyndigheten fastställde resultatet den 19 september. S, V, MP och C har tillsammans 176 av riksdagens 349 mandat, M, SD, KD och L 173. Statsminister Ulf Kristersson begärde entledigande den 17 september och leder en övergångsregering tills en ny regering har tillträtt. Dagen efter gav talman Andreas Norlén Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som riksdagen kan tolerera. Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget. Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist sade i augusti att hon inte kan gå med på ett slopande som ökar kostnaden för företagen, och att C går i opposition om S ställer det som krav. Under ett valår lämnas budgetpropositionen tre veckor efter statsministeromröstningen, och i år senast den 12 november. Karensavdraget gäller alltså oförändrat: ett slopande kräver både ett förslag från en regering och ett beslut i riksdagen. Vi uppdaterar sajten och kalkylatorerna när något är beslutat.

Källor

Uppgifterna på sidan kommer från följande källor, kontrollerade 27 september 2026.

1. Prop. 1992/93:31 om ändrad sjukersättning m.m.karensdag, högst tio per tolv månader och femdagarsregeln från 1 april 1993
2. Lag (1991:1047) om sjuklöni kraft 1 januari 1992, gällande lydelse
3. Prop. 2017/18:96 Karensavdrag – en mer rättvis självriski kraft 1 januari 2019
4. Försäkringskassan: Ersättning för karens under coronapandemin (Korta analyser 2022:2)perioder, schablonbelopp, 2,2 miljoner mottagare
5. Regeringen: Ersättningen för höga sjuklönekostnader upphävsi kraft 1 juli 2024
6. Riksdagen: betänkande 2025/26:SfU1 Utgiftsområde 10beslut 10 december 2025
7. Riksdagen: betänkande 2025/26:SfU18 Socialförsäkringsfrågorpunkt 16 Sjuklön och karens, beslut 22 april 2026, 165–122
8. Valmyndigheten: Valresultat fastställt i 2026 års riksdagsval19 september 2026
9. Regeringen: Statsministern leder en övergångsregeringseptember 2026
10. Regeringen: Statens budgetbudgetpropositionen senast 12 november 2026
11. Riksdagen: Talmannen ger sonderingsuppdrag till Magdalena Andersson (S)18 september 2026
12. SVT: C-ledaren: Går i opposition om S slopar karensavdraget12 augusti 2026